Inspirerad av en artikel om biokol av Anna Dönsberg https://svenska.yle.fi/artikel/2020/04/01/biokol-kunde-svara-pa-manga-av-framtidens-utmaningar-men-varfor-har-det-inte-gatt tänkte jag att tiden nu är inne att pröva på att använda biokol i odlingsjorden. Meningen är att göra några provrutor och sedan följa upp i första hand hur biokolen påverkar mikrobernas aktivitet i jorden. Hur intressant är inte det?
Vad är biokol?
Biokol får man genom att bränna trä i en syrefri miljö, processen kallas pyrolys och är i sig ingen ny uppfinning. Man kan göra biokol hemma för eget bruk i trädgården men processen är då kanske inte så miljövänlig och så får man nog elda på ganska ordentligt för att komma upp till de mängder som behövs. Man rekommenderar nämligen 10 ton/ hektar= 1 kg/kvadratmeter för att uppnå goda effekter i jorden.
Biokolen ska laddas och det gjorde jag genom att täcka kolen med ett lager mustig kompost och sedan vattna lite då och då så näringen drar in i kolen. Enklast och bäst är kanske att blanda kolen direkt i en gödselbrunn, om man råkar ha kor då förstås. Ett annat sätt kunde vara att använda biokol som vattenrenare och först därefter ”slutförvara” den i odlingsjorden, ett ekonomiskt intressant alternativ.
När kolen väl är laddad och nervänd i jorden fungerar den lite som en svamp som avger och upptar näring och vatten efter behov. Risken för läckage av näringsämnen till vattendrag minskar och grödan man odlar blir mindre torkkänslig. I svenska försök har man sett den bästa effekten i sandjord.
Länge i jorden
Med tanke på att biokolen bryts ner väldigt långsamt skulle det vara intressant att följa upp effekterna över en längre tid. Hur ser jorden ut om fem år, tio år, femtio år? Har Ingå fått sitt eget lilla Amazonas med svart och bördig jord😉?
