
Min hemkommun Ingå, är en liten skärgårdskommun med under 6000 invånare en timme från huvudstaden vilket gör att den också är ett sommarparadis för hundratals människor. Barösund räknas som en av landets vackraste skärgårdsmiljöer men också byn, med småbåtshamnen och kyrkan mitt i byn, är en idyll och ett kulturlandskap vi alltför ofta tar för givet. Nu planeras en stålindustri som kan vara den största industriinvesteringen i landets historia bara 4,5 kilometer från byns centrum. Det är detta faktum som fått mig att tänka till om den så kallade gröna omställningen, hur vår framtid på jorden presenteras för oss som om vi inte hade några alternativ.
Green against green
Tanken på att vi fixar klimatförändringen, vi tar hand om naturen genom att bygga vansinnesindustrier är helt absurd.
-Ja men vi offrar någras sommarparadis på holmarna, vi schaktar och spränger, muddrar otroliga mängder (240 000 kubikmeter muddringsmassor i det lägre alternativet) och värmer upp havsvattnet som förändrar livsvillkoren och är ett hot mot otaliga arter och livsmiljöer för nu ska vi producera grönt stål och rädda världen. Hur går den ekvationen ihop?
Vi godkänner hälsofarliga partikelutsläpp för vi antar att någon myndighet någonstans tar ansvar för att de flesta av oss inte kommer att insjukna i miljörelaterade sjukdomar.
Vi köper idén om det gröna stålet som släpper ut mindre koldioxid till atmosfären jämfört med historisk ståltillverkning, men om andra, mycket hälsofarligare utsläpp som dessutom är större eftersom produktionsvolymerna är enorma (2,7 miljoner ton/år), väljer man att tala tyst om.
Men någonstans måste man ju ha fabriken
Hur utslitet är inte argumentet att om inte vi producerar stål här i Finland så gör något annat ännu mindre miljömedvetet land det. Jo, vi SKA utveckla och ta ibruk ny tekologi, vi SKA göra vad vi kan för att höja den globala miljöstandarden. Vi ska satsa på högteknogi och högklassigt tekniskt kunnande. Vi ska minska stålindustrins miljöpåverkan, hur skulle det vara att börja med att satsa på att ställa om den stålindustri som redan finns istället för att röja nya områden och börja om från början?
Jovisst är Joddböle i Ingå ett industriområde redan, men stålindustrin (220 hektar) och framförallt det som hör ihop med den är mycket större än så.
Vad räcker till?
För den som påstår att vi behöver en stålindustri, landets största, inklämd i vår vackra skärgårdskommun har jag ett välgenomtänkt och välgrundat svar- nähä behöver vi!
Vår kommun är ingen kriskommun, vi har låg arbetslöshet och storstan finns på pendlingsavstånd för den som vill bo i en idyll men jobba på annan ort. Vi som levt ett antal decennier har sett kommunen utvecklas och blomstra. Vi har allt vi behöver; butiker, små kafeér, en småbåtshamn som byggs ut, nya bostadsområden, en ny jättefin skola och en annan nyrenoverad skola, bibliotek, torg, stränder, parker. Framförallt har vi ren luft, rent vatten och naturen inpå knuten, det är inte självklart. Räcker inte det?
Nämen, har hon gått och blivit kemiingengör på gamla dar…
Njaäe, det har jag inte, inte har jag blivit expert på global stålhandel heller. Jag har läst, och knyckt tankar och ideér om en på riktigt hållbar framtid av https://tradgardenjorden.blogspot.com/ lyssnat på https://www.svet.lu.se/en/georgia-de-leeuw som lärde mig om green against green. Att försöka förstå och tolka den enorma mängd information och siffror som handlar om just detta projekt har jag lyssnat på de experter som engagerat sig i motståndsrörelsen för stålverket i Nyland- de är kemiingengörer och experter på global handel.
Här är programmet för MKB- också givna utlåtanden och åsikter https://www.ymparisto.fi/sv/medverka/miljokonsekvensbedomning/blast-green-steel-oy-gront-stalverk-inga?fbclid=IwAR2T5WXQKgJB5ysraZasACDFDIOQMdwVaR_Idn9mpdAEtmNZ7nldt72cAD0
Tack Nina för det här! Tycker lika som du, att vi har alla möjligheter leva lyckligt som vi har det. Vi ska inte förstöra vår vacker och livskraftig kommun.
Tänker Ingå tack vare (eller på grund av.. helt hur vi väljer att se på det) dessa funderingar kring Blastrs vara eller icke vara, nu fått sån synlighet o reklam att vi torde kunna finna mindre, mer lämplig industri för vår lilla ort bara vi skyndar långsamt!
Detta är för stort o vidlyftigt.
Man visionerar om arbetsplatser, ser pengar som kommer att utveckla kommunen osv, men vi glömmer att många som valt Ingå som boningsort gjort det tack vare dess litenhet, naturen inpå knuten o skärgårdsidyllen! Så säkert inflyttning, men lika säkert utflyttning samt såna som hade Ingå med på listan över eventuell boningsort, skippar ..
Kan inte, känner dåligt till, men känner i själ o hjärta att detta inte är rätt sätt att utveckla vår lilla kommun.. 😔
Väl skrivet Nina, samtycker helt med dina tankar, Ingå kan väl utvecklas utan nedsmutsande industri och sålunda bevara kommunens bästa argument för ny inflyttning, ren och frisk natur, en fantastisk skärgård som många kan avundas och livskraftig kommun som bör växa behärskat.
Tack Nina, jag delar din åsikt.
I sanningens namn måste jag säga att i början trodde jag att det bara vara tankar man slängt ur sig. Men visionerna tog en på säng, var ligger förnuftet ?
Det ända som kommer att finnas kvar är Ingå, namnet av nånting fint och naturligt rent. En livs kvalitet som kommer att ha stor efterfrågan i framtiden.
Nu vänder vinden, nya tankar, trender.
Med tacksamhet.
Vältalat och välskrivet Nina, så låter vi här i Ingå och vi vill inte ha något vansinnesstålverk hit.
Enligt en svensk expert verksam i branschen är detta projekt helt utopiskt.Det finns helt enkelt inte investeringsvilja till sådana enorma summor det handlar om.